Och jag ångrar att jag i fyra dagar gav hela mitt hjärta till han som skar upp min bröstkorg, slet ut mitt bultande hjärta för att sedan spotta och sparka på det. Jag ångrar att jag kände att han var den enda jag ville somna bredvid, när jag inte var den han ville kyssa när han vaknade. Jag ångrar att jag kände så jävla starkt för honom när han kände så svagt. Jag ångrar att mina tankar ägnades åt honom varje jävla vaken sekund av dygnet, när hans tankar egentligen ägnades åt en annan tjej. Jag ångrar att jag trodde på att hans kyssar mot min panna gjorde mig knäsvag, när jag skulle låtit benen bära mig. Jag ångrar att jag älskade när han fnittrade i sömnen, men sen förstod att det var sista gången vi sov med varandra. Jag hatar att han var vackrast i världen, med perfekt raka tänder och blonda lockar. Jag älskade hur trasig han var och hur han lät mig kyssa sina krossade nyckelben. Hur han lät mina fingertoppar röra han så ömt att världen stannade. Hur han höjde mig till skyarna för att sedan släppa taget och låta mig falla så hårt mot marken. Hur hans skånska dialekt fick alla mina kroppsdelar att pirra. Hur han förstörde mig när jag trodde att han var den som lagat mig. Jag älskade hur perfekt hans läppar passade mina, hur hans händer höll mina. Så. Jävla. Hårt. Jag älskade när han sa att jag var bäst i världen och att han bara ville vara med mig. Det var den största lögnen någon, någonsin, sagt till mig. Jag hatar att en annan tjej fick hans hjärta att sprudla i regnbågens alla färger. Jag hatar att en annan jävla tjej fick honom att tro på kärlek och jag hatar mig själv för att jag inte ens gråter.
Jag ångrar att jag gav hela mitt hjärta till honom och jag hatar att jag tänker så.
Förlåt,
om jag
kände för
starkt
Kommentarer:
Kommentera här:
<3