56. "I guess we had an expiration date, so I won't say I love you, it's too late"

Läser gamla blogginlägg, blir krossad igen, känner allt igen. Den där jävla smärtan. 
Lämnad, på en tågstation i Hässleholm av han man trodde var så jävla rätt men i själva verket var så jävla fel. 
Men han var ju finast i hela världen. Då. 
Finast i hela världen. Då. 
Hela jävla världen. Då. 
 
Önskar honom inget ont i livet, förutom att han ska ha så jävla ont i hjärtat nån gång så som jag. 
Att han ska känna hur det känns, 
när hjärtat exploderar.
När det bara blir, tomt. 
 
Du, trasiga skånska pojke. 
Jag såg dig aldrig igen. 
Jag kommer aldrig se dig igen.  
Tack för allt. 

Kommentera här: